Nytt svar på ME-gåtan

Ny Forskning visar unik virus-aktivering hos patienter med ME/CFS

I en idag den 29 juni 2023 publicerad vetenskaplig artikel beskriver en svensk forskargrupp en tänkbar förklaring till de svåra tillstånd som kan drabba patienter med ME/CFS eller Post-covid.

Forskarna från Linköpings universitet, Bragée kliniker i Stockholm och Karolinska Institutet visar i en artikel i den ansedda tidskriften Frontiers in Medicine, hur slumrande virus efter tidigare vanliga och ofta banala infektioner väcks till liv exklusivt hos patienter som lider av ME/CFS, men inte alls hos friska kontrollpersoner.

-  Det är väldigt ovanligt att man i en så stor studie finner förändringar bara i den studerade patientgruppen, säger professor em. Anders Rosén som leder forskargruppen i Linköping. Det talar starkt för att det är en mekanism, som är viktig för förståelse av dessa svåra sjukdomstillstånd. Det är såvitt vi vet första gången som någon visar att detta specifika virus – adenovirus, förkortat HAdV - kan ha en avgörande roll i ME/CFS.

Långvariga sjukdomstillstånd efter virussjukdomar som körtelfeber, bältros eller covid-19 drabbar miljontals människor i hela världen.

ME/CFS, eller som det ibland kallas kroniskt trötthetssyndrom, drabbar tiotusentals svenskar i alla åldrar och har satts i samband med tidigare virusinfektioner, men man har aldrig kunnat konstatera något specifikt virus som orsak. Patienterna lider förutom av svår trötthet också av smärta och sömnstörningar. Tröttheten och sjukdomen kan förvärras kraftigt dagar eller längre tid efter mild ansträngning. De har också en rad symptom från nervsystemet och immunsystemet. Många är arbetsoförmögna eller sängbundna.

Vad forskarna visar i artikeln är att ett vanligt förekommande luftvägsvirus, adenovirus, lämnar ’fingeravtryck’ efter sig i form av antikroppar som det gett upphov till. Dessa antikroppar var signifikant förhöjda när man jämförde halten i saliv hos patienter med ME/CFS före och efter en infektion med SARS-CoV-2 viruset. Ingen av de friska individerna hade denna tydliga reaktion av återuppväckning av slumrande virus. Denna reaktivering noterades bara i salivprover – inte i blodprover. Tidigare studier som utförts utifrån blodprover har inte lyckats visa sådana samband, vilket innebär att studier på saliv tillförde unika fynd.

Dessa fynd följer upp en tidigare studie som gjorts i vår forskargrupp, där en tydlig reaktivering skedde för Epstein Barr Virus, EBV, men där skillnaden mot friska individer inte var lika extrem, säger huvudförfattarna, Ulf Hannestad M.Sc. och Dr. Eirini Apostolou.

- EBV är en annan grupp av virus som kan vila inaktiva i kroppen för att vakna upp och förvärra reaktioner av också nya milda infektioner. Att infektioner förvärras av reaktivering av slumrande virus är en rimlig hypotes för sjukdomsutveckling i en grupp av patienter som ofta berättar om infektionskänslighet, säger huvudförfattarna.

De studerade individerna var 84 patienter med konstaterad ME/CFS vid specialistklinik, och 94 friska personer, som alla under ett års tid lämnade blod och salivprover var tredje månad. Under denna period inträffade pandemin, varför det blev ett unikt tillfälle att studera reaktionen även på den tillkommande virusinfektionen Covid-19. 18 patienter och 33 friska kontroller fick under perioden verifierad Covid-19.

Nästan alla människor har varit smittade med adenovirus. Forskargruppen diskuterar i sin artikel möjligheten att detta virus fungerar som en skadlig och irriterande stressinfektion i slemhinnor som också kan väcka andra slumrande virus i kroppen, vilket kan bidra till den komplexa bilden vid ME/CFS och Post-Covid. Forskarna pekar också på att denna nya kunskap utgör grunden för skräddarsydd antiviral behandling, samt att undersöka möjligheten att stärka patienternas antivirala immunförsvar.

- Den här studien visar nya samband som kan bli väldigt viktiga i den kliniska behandlingen, säger Dr Björn Bragée, medförfattare, och grundare av ME-center i Stockholm från vilka patienterna deltagit. Våra engagerade medarbetare och forskare vid kliniken bevisar återigen att avancerad forskning kan ske också på privata kliniker, med egna medel. När vi kan arbeta nära universiteten blir det utfall till våra patienters bästa.

Text av Prof Anders Rosén, Med Dr Bo Bertilson och Björn Bragée